Fem-stegsprogram med lösningar

Världen genomgår i dessa tider en djup finanskris. En kris som började redan i början av 2000-talet men som inte varit lika uppmärksammad som den är idag. Finanskrisen i Tyskland har slagit hårt på landets ekonomi, inte minst bilindustrin. Exporten är en viktig del i Tysklands ekonomi och denna står för en stor del av landets inkomster.  Jag kommer nu föreslå ett fem-punktsprogram som jag tror kan vara värt att bepröva.

Tyskland och många andra länder i världen har påbörjat sina lösningar samtidigt som finanskrisen som håller på att sluka dem. Här kommer ett program jag skapat för just Tyskland och den pågående krisen i landet.

1. En lösning för att få igång ekonomin är att folk börjar konsumera. BNP-ekvationen visar att när den privata konsumtionen går upp går även BNP upp. Sara skriver i sitt inlägg SARA bloggar igen att man kan mildra effekterna av den ekonomiska nedgången. Jag håller med henne helt och hållet. För att öka konsumtionen, som är ett stort problem i Tyskland i finanskrisens tider måste staten stimulera ekonomin. Genom att staten går in och stimulerar, tex genom att sätta igång olika sorters projekt, inom infrastrukturen för att ta ett exempel, kommer BNP öka. Staten skjuter till pengar och startar projekt, som helt naturligt behöver arbetskraft. Den första frågan är löst. Många människor är anställda och får lön. Fler folk börjar konsumera och så småningom kanske investera. Ekonomin kommer tillslut rulla igång igen, för lågkonjunkturen kommer så småningom vända uppåt igen. BNP-ekvationen kan även visa detta. C upp+ i upp= BNP upp
På detta sätt kommer alltså ekonomin komma i rullning, staten behöver putta på för att det ska komma igång och de behöver även finnas där under hela ekonomins läkningsperiod.

 2. SvD skriver i en artikel att den tyska staten satsar 84 miljoner euro på konjunkturstimulanser. Eftersom det är känt att Tyskland använder sig till viss del av en keynesiansk lösning, då de  just går in med finanspolitiska åtgärder kan de fortsätta på den keynesianska läran. Mitt förslag här är då att staten går in och varierar skatter och statsfinanser, som jag skriver i mitt tidigare inlägg Keynesiansk lösning är detta en finanspolitisk lösning och det har ju Tyskland kommit igång med. Min förmodan är att efterfrågan kommer att öka om skatterna minskas och att det är lättare att låna pengar. Men tänker ni då, det kommer bara gå utför. Jag har tänkt på det också men landet kommer att få ett stort budgetunderskott det första året, men det är värt att prövas. Efter denna satsning kommer efterfrågan och konsumtionen öka igen när ekonomin är på uppgång.

 3.  I DN finns en artikel som säger att oljeschejker köpt upp otroligt många aktier i tyska storföretag. Tyskland har till exempel sålt Daimler-aktier för 20 miljarder svenska kronor.  Något som klirrade bra i den tyska kassan. Jag anser att denna metod är en bra hjälp samtidigt som staten går in och stimulerar ekonomin. Eftersom den höga arbetslösheten är ett stort problem, vilket i sin tur leder till minskad konsumtion är denna lösning ypperlig eftersom man då får in mycket pengar som i sin tur kan skapa arbeten. Sälj aktier till utlandet.

 4.Ett helt annat sätt är att omdirigera i bankerna. Som Robert skriver i sitt inlägg om good bank/bad banklösningen. Den kan vara värd att prova på. Bankerna har fått möjligheten att göra sig av med sina osäkra värdepapper. Tysklands banker kan ”ge bort” dem till en s.k bad bank där alla osäkra papper förvaras. Denna metod kan verkligen vara värd att bepröva ddå den användes under krisen på 1930-talet samt 1980-talet.  Detta skapar även tillit för bankerna då personer som satt in pengar har sina pengar mer säkra. På så sätt ¨vågar folk fortfarande ha sina pengar sparade och litar på bankväsendet.

 5. Tysklands export är väldigt viktig för landets ekonomi. När världens länder börjar konsumera igen, där ibland Tyskland, kommer ekonomin i landet förbättras radikalt. Tyskland måste satsa mycket pengar och kraftb på att exporten ska börja funka igen. Kanske måste staten också här gå in med bidrag för att få igång produktionen igen när efterfrågan väl är på gång igen. Detta är liksom summan av kardemumman. När alla de tidigare nämnda lösningar satts i verket kommer ligga i exportens händer. För att rädda Tyskland ur finanskrisen måste exporten rulla på som vanligt med alla bilföretag och andra stora företag. MEN….. Tyskland kan inte förlita sig på exporten och det är en tanke att ha i bakhuvudet.

Jag hoppas att mina förslag kommer till nytta.

Jag har använt mig av tidigare inlägg med korrekta källor och material från Svd och DN som jag skrev om här.

Nicole Hesselbrandt

Tyskland satsar på den keynesianska lösningsmetoden

Jag läste också en annan artikel i SvD där det stod att Tyskland insatt ett stort krispaket för att stimulera ekonomin.

I Tyskland som satsar 84 miljarder euro på konjunkturstimulanser har nedgången lett till ett dramatiskt stigande budgetunderskott. Enligt finansminister Peer Steinbrück kommer underskottet i år att överstiga 50 miljarder euro och nästa år 90 miljarder euro. Regeringen i Berlin räknar med att ekonomin i år kommer att backa med 6 procent. (SvD)

Genom att staten tillsätter pengar för att stimulera konjunkturen kan vi se att Tyskland använder sig av den keynesiansk lösning. Att man går in med politiska åtgärder med tex. pengar är ett tydligt tecken på vilken lösning landet väljer. I Tyskland har man alltså satsat 84 miljarder euro(!) (mer än min årslön) på att rädda ekonomin.

Jag antar att Tyskland har en rörlig växelkurs eftersom den keynesianska lösningen passar bäst på rörlig och kan tillochmed vara ineffektiv i en fast växelkurs.

Men en vanlig följd på denna lösning är budgetunderskott, men samtidigt visar flera företag i Tyskland positiv utveckling.

Kan oljeschejkerna rädda Tyskland?

Hej!
Läste just en artikel på DN.se om att oljeschejker har intresserat sig för tyska företag. Kan detta bli räddningen för den tyska ekonomin?

Ett tyskt företag som sålts till oljeländer är Ferrostaal. Detta har sålts till till statsfonden IPIC i Abu Dhabi och kapitaltillskottet har växt.Aabar Investments, som också kommer från Abu Dhabi, har köpt Daimleraktier för ungefär 20 miljarder svenska kronor. Om Tyskland fortsätter sälja lite aktier här och där kanske det blir bättre för Tysklands ekonomi?

– Vi behöver utländskt kapital för att skaffa arbetsplatser. Vari ligger hotet, undrar BDI:s talesman Thomas Hüne när DN frågar

Med utländskt kapital kommer kanske fler arbetsplatser, de som är så eftertraktade i Tyskland i dagens tider. Detta kommer leda till en förbättring i BNP-ekvationen då människor kommer att börja konsumera mer osv. Kanske är detta en lösning? Att sälja av aktier till utlandet.

Klassisk lösning

Den klassiska lösningen då.. Vad innebär den?

Den klassiska lösningen säger..
Den klassiska lösningen säger att vi ska låta marknaden sköta sig själv. Man låter arbetslösheten komma och tror att det blir lönesänkningar. När det blir så kommer företag börja anställa igen, med lägre löner och om någon sektor säger upp folk, finns det jobb åt dem någon annanstans.  Det här är marknadens sätt att sköta omvandlingen. Lösningen säger att allting har sin tid, det ska ”få läka ut” och tex konsumtion kommer stiga igen.

Riksbanken sköter penningpolitiken
I Sverige har Riksbanken som uppgift att sköta om penningpolitiken. De ska hålla värdet på inflationen på ca. 2 % för att det anses hälsosamt för vårt lands ekonomi. Om inflationen ligger på 2 % är förutsättningarna skapliga för att ekonomin ska klara sig på egen hand.

Inslag från den keynesianska lösningen
Men eftersom det har gått så långt i finanskrisen nu har många ändå tagit till den keynesianska lösningen. Finanspolitiken ger stöd, styr investeringar och skattar. Till och med USA, som brukar vara minst förtjusta i att spendera offentliga $ har gjort detta och gått in med stöd från staten till olika banker.

I praktiken
I praktiken måste vi nästan alltid ta till med politiska lösningar. När arbetslösheten kom så plötsligt, som den gjorde i denna finanskris, ropar människor och medier på politikers hjälp. Och politikerna är alltför kära i sina jobb och vill sita kvar. Därför avviker de från den klassiska läran och lägger in stöd etc. För om de låter arbetslösheten fortsätta stiga så kommer de inte bli omvalda i nästa val. (Lövenheim, Clas, Revisor)

En lösning?
Är denna lära en lösning som kommer få världen, eller snarare Tyskland ur denna ekonomiska kris? Någon gång kommer efterfrågan att öka igen, folk börjar konsumera, tillverkningen ökar och arbetslösheten minskar. (Alexanderson, Kristina, Samhällsanteckningar)

Keynesiansk lösning

Nu har jag fått för mycket information i mitt huvud om det som kallas keynesiansk lösning men jag ska försöka sammanfatta det och sedan titta på om det är lönsamt för Tyskland.

Den keynesianska lösningen
Denna lösningen uppkom under krisen på 1930-talet. Den är uppkallad efter John Maynard Keynes och skiljer sig från den klassiska lösningen i en ekonomisk situation.

Den keynesianska lösningen säger..
Vad säger då den keynesianska lösningen? Jo, med denna lösning tror man på att sätta in finanspolitiska åtgärder. Exempel på dessa åtgärder är tex. att variera skatter och statsutgifter. De säger också att stabiliseringspolitiken, som jag skrivit i en tidigare kommentar, bör vara aktiv och även kan vara aktiv. Denna lösning säger att politiken ska gripa in och parera upp eventuella störningar i ekonomin. Målet är full sysselsättning och låg inflation. Att höja statsutgifter eller/och sänka skatter ska vara botemedlet i en ekonomisk kris.

Genom finanspolitiken går man in och styr ekonomin genom att sätta in pengar i den offentliga sektorn så att det påverkar efterfrågan, utbudet och tillslut sysselsättningen. Den keynesianska lösningen säger att skatterna ska minskas och att det ska bli lättare att låna pengar, så att efterfrågan ökar. (NATIONAL ENCYKLOPEDIN, sökord keynesiansism) (Lövenheim, Clas, Revisor)

Det där var en liten blygsam början. Hjälp mig, jag måste plugga Naturkunskap också !

Ska vi dra igång en diskussion om källor?

Det är kort tid kvar innan vi har vår sista blogguppgift och vi måste ta oss an källorna som vi använt. Precis som Kristina skriver har vi använt oss av många olika källor tex:

• Tidningar: Dn, Svd, Syd Svenska Dagbladet, Metro etc
• Läromedel: Reflex
• Lärare
• Wikipedia
• Övrig massmedia: SR, SVT etc
• Bloggar etc.

Jag kan själv säga att jag använt mig mest av tidningar, DN och i något fall SvD om jag inte minns fel. Kan tyvärr också säga att jag nästan inte alls läst i Reflex, vilket jag ångrar efteråt. Kristina Alexanderson har hjälpt mig mycket, då jag haft mycket användning av hennes genomgångar och de anteckningar jag har från hennes lektioner.
Jag har använt SR och SVT i största grad.

Man måste vara kritisk
Vad kan man då säga om alla de källor jag använt?
Ibland har jag använt mig av Wikipedia, för att slå upp något ord jag inte förstått. Men då har jag tänkt på att allt som står där kanske inte är sant, utan vem som helst kan lägga in fakta om olika saker. När jag stött på något som varit helt främmande för mig har jag blivit nojig och slagit upp det i NATIONAL ENCYKLOPEDIN.

NATIONAL ENCYKLOPEDIN
NATIONAL ENCYKLOPEDIN (ne.se). Cred till det uppslagsverket, där står nästan allt! Dessutom anser jag att den är en mycket pålitlig källa då det är en av de främsta uppslagsverken i Sverige och är välomtalat.

SR & SVT
Jag har också använt mig av artiklar på SR:s hemsida samt SVT:s hemsida. Studio ett har jag lyssnat på några gånger. Det bästa med dessa hemsidor är att man kan hitta gamla artiklar, även om ämnet gått i sändning innan. Jag tror att dessa två källor hjälpt mig mest under hela arbetet.Jag anser mig kunna lita på dessa källor då de är rena nyhetskällor.

DN och SvD
DN är en oberoende liberal tidning med fokus på Stockholm. Deras faktauppgifter är hämtade på plats vid händelser eller så hämtas de från TT. Jag har största förtroendet för denna tidning då jag anser att de skriver om relevanta saker och de har utbildade journalister.
SvD har jag inte använt mig av i stor grad, det har mest blivit att jag varit inne och kollat på deras hemsida eller läst lite då och då i tidningen. Detta mest för att dubbelkolla uppgifter jag fått från annat håll.

I.O.U.S.A
Jag vill även nämna den film som vi såg i början av vårt arbete. Filmen I.O.U.S.A gav mig en helhetsbild på vad finanskrisen orsakats av. Även om det i vissa fall var lite svårt att hänga med tror jag inte att det hade varit lika lätt att börja utan den. Denna källa tycker jag är pålitlig då Kristina visade den för oss och sa att den var viktigt(hehe) och att den visade saker som jag sedan jämfört med andra källor och uppgifterna stämmer!

Nicole Hesselbrandt

Lite uppfriskning av minnet för min del

Hej!
Jag tänkte lite på uppgift 4 angående lösningar till finanskrisen. Ska vi diskutera lösningar i Tyskland eller på olika nivåer, både globalt och i Tyskland?
Hur som helst tänkte jag börja med att friska upp mitt minne gällande situationen i Tyskland.

Det går dåligt för bilindustrin
Som jag skrivet i mitt tidigare inlägg angående Tysklands lågkonjunktur, kan man märka att landet befinner sig i en lågkonjunktur då det går dåligt för bilindustrin.(Sveriges Radio)
När ett så stort exportland som Tyskland drabbas av en minskad efterfråga från utlandet, minskar deras inkomster, arbetslösheten blir högre och så är hela det ekonomiska kretsloppet i rullning.

Landets ekonomi krymper
Tysklands ekonomi krymper, i april låg de 6% minus. Detta skrev jag i mitt tidigare inlägg Tysklands kamp mot ekonomin II. Det ser ut som om ekonomin kommer att minska ytterligare om inga lösningar läggs in.

Situation Tyskland
Arbetslöshetssiffrorna är höga, eller, som i Tyskland har använder man sig av permittering, aktier har gått ned i värde och efterfrågan är minskad. Detta tyder på lågkonjunktur.

Så, vad finns det på lösningar? Ekonomin behöver stimuleras, efterfrågan måste öka och förtroendet för banker runt om i världen måste återfås. Någon gång kommer efterfrågan att öka, men frågan är bara när.

Något som jag vet är att tyskarna måste börja konsumera om ekonomin ska börja rulla igen. Om man tittar på BNP-ekvationen så ser BNP = C + G + I + (Ex – IM)) Och om den C (den privata konsumtionen) ökar så ökar BNP i Tyskland.

Återkommer i ett senare inlägg då jag försöker komma med lösningar. Lunchdags.

Konsumenterna är boven i dramat

Jag kom att tänka på konsumenternas inblandning i finanskrisen. Konsumenterna, som är en stor del i en ekonomi och gör så att den går runt. Finanskrisen startade i USA och jag är övertygande om att konsumenterna och deras agerande är en av de största boven i dramat. Speciellt när det gäller Tyskland och landets bilindustri.

Så börjar Nicole sin läsvärda insändare Konsumenterna är boven i dramat .

Svårt med politik

Hej!
Jag tycker att det är lite krånligt att skriva om konsekvenser för politiken. Jag har heller inte sett att vi skrivit mycket om orsaker och situation angående den tyska politiken! Jag vill så gärna skriva om det, för det är en stor del i det hela. Någon som har några förslag eller vill hjälpa till lite? Fredrik? Robert?

Det jag kan tänka mig angående konsekvenser för politiken är att det uppstår minskat förtroende och tillit från det tyska folket gentemot de tyska politikerna. Det skulle vara hemskt att bo i ett land och att politikerna inte vet vad dom gör med mina pengar. Det skulle bli en osäkerhet som jag tror att många i Tyskland känner. De håller hårdare i sina pengar och vill inte konsumera eftersom de är rädda för vad som komma skall.

Dessutom tror Michael Sommer att krisen leder till oro i landet, bland befolkningen. Han tror att det är oroligt eftersom det pågår en ökande arbetslöshet. Jag tror att denna ovisshet som finns i Tyskland påverkar invånarna mycket då de inte vet hur framtiden ser ut. De vet inte om de tillslut kommer förlora sina jobb, efter lång tid med permitteringslöner osv. Ekonomerna råder nu de tyska politikerna att få igång banksektorn, vilket jag tror har en stor betydelse. För bankinstituten spelar faktiskt en väldigt betydande roll i en ekonomi! (Sveriges Radio)

Nu tror jag att jag går och lägger mig även om jag inte är nöjd med dagens bloggning. Och förlåt en gång till att jag inte bloggat tidigare.
Godnatt!

Konsekvenser av finanskrisen på individnivå

Hittills har de flesta människor inte blivit avskedade pga. minskad efterfrågan och minskad produktion. De har blivit förflyttade eller betalda under tiden de väntar på nya jobbtillfällen. Som jag skrivit i ett tidigare inlägg har de fått permittering. Men en konsekvens på individnivå i Tyskland är just det att så småningom kanske de blir av med sina arbeten helt och hållet, det leder mig in på det ekonomiska kretsloppet….

Det ekonomiska kretsloppet
Hushåll förlorar sina arbeten –> Vilket betyder att det går dåligt för företagen, redan innan avsked. Med minskad inkomst kan inte hushållen betala lika mycket skatt till den offentliga sektorn eller ränta till kreditinstituten. De behöver fler transfereringar från det offentliga sektorn och hushållen sparar inte heller lika mycket hos kreditinstutionerna och kan kanske heller inte få lika mycket eller lika stor lån av kreditinstutionerna.

Anställda hos Daimler
Finanskrisen har även påverkat arbetarna individuellt. Det kan man se hos Daimler som sänker lönerna för sina anställda. Det handlar om det är med uppsägning igen. Enligt Sveriges Radio har Daimler ett avtal som säger att de inte får avskeda personal innan år 2011. De tvingas även att sänka permitteringslönerna som jag skrivit om i ett tidigare inlägg. Detta gör de eftersom företaget har gått med förlust och måste nu spara enormt och det påverkar de anställda. Och som ni vet. Mindre pengar i hushållen, minskad efterfrågan, lägre konsumtion osv. och så är karusellen igång och alla aktörer påverkas.