En finanskris” lösning utlöste en annan

Det är ganska komiskt att se hur statens lösning till en ekonomisk kris är kanske den största utlösande faktorn för den nuvarande, ännu större finanskrisen, och hur de nu använder sig av samma metod. Jaja, nu ska jag inte hålla er nyfikna alltför länge utan istället berätta vad jag talar om.

Den ekonomiska krisen mildras med sänkt ränta
I början av 2000-talet drabbades vi av en lågkonjuktur. De folkvalda i USA  sänkte år 2002 den amerikanska räntan från 5.75% till 0.75% för att råda bot på den aktuella lågkonjukturen(länk). ”Priset på pengar” blev billigare för både banker och privatpersoner och det naturliga blev att fler tog lån, bland annat de riskfyllda subprimelån var väldigt populära att låna för att förverkliga sina husköp.

Bakslaget   
Efter de otaliga lånen höjdes räntan lite hela tiden för att 2006 hamna på 6.25%. Lånen blev dyrare = färre lånade = bostadsmarknaden svalnade av = bostadspriserna sjönk. Detta var startskottet till krisens framtida, mörka, groteska marianergravsliknande djup. Läs mitt inlägg om subprimelån för att förstå varför.

Har de folkvalda lärt sig en läxa?
Det mest intressanta är då hur de folkvalda har valt att lösa problemet denna gång. Har de kanske någon ny, intressant lösning? eller kanske en annan gammal beprövad metod? nej och återigen nej. Deras förkärlek till den keynesianska makroekonomin verkar hålla i sig.  I faktum till den grad att de tar sin gamla lösning till en annan dimension: De använder sig av ZIRP , m.a.o. nollprocentsränta.

Må detta var en kortsiktig lösning? JA. Men frågan är: vad blir konsekvensen av lösningen? Historien har lärt oss att denna metod är inget annat än riskabel, och denna gång har vi använt oss av den till det yttersta. Ska vi likt fenixen resa oss ur askan och få igång ekonomin igen? Eller kommer bankerna en efter en falla likt dominobrickor medan omvärlden häpet tittar på samtidigt som den förskräckt skiter sig i brallan på tanken om framtidens dystra utsikt?

Jag har ingen aning vilket utfallet blir. Det ända jag hoppas på är att någon sitter på en bättre lösning till nästa gång om det blir det senare.

Tyskland och BNP-ekvationen

Man kan se Tysklands finanskris genom BNP-ekvationen..

BNP används till följande områden:

• C = Konsumtion (den privata)
• G = Offentlig konsumtion
• I = Investeringar
• Ex = Export
• Im = Import

BNP-ekvationen ser ut på följande vis:

BNP = C+G+I+(Ex-Im)

C går nedåt, G går nedåt, I går nedåt, Ex går nedåt –> Tyskland tvingas minska sin import.
När finanskrisen blev ett faktum började privatpersoner konsumera mindre, även företag som producerat i massmängd vad tvungen att dra ned på sin konsumtion. Efter ett tag började även investeringarna att sjunka, då inga personer sparade sina pengar. Exporten minskade då handelspartner till Tyskland höll hårdare i sina pengar. På detta sätt blev det budgetunderskott och Tyskland var tvugna att minska sin import. (Wikipedia)

Tyskland och det ekonomiska kretsloppet

Om man tittar på orsakerna till krisen, som även går över till situationen kan man se orsaker i det ekonomiska kretsloppet.

Det ekonomiska kretsloppet
Hushåll konsumerar mindre då de vill hålla i sina pengar eftersom vi befanns oss i toppen på en högkonjunktur som när som helst skulle tippa över. Företagens inkomster går då nedåt och kan inte producera lika mycket då det tjänar mindre. –>Måste avskeda eller minska arbetstimmar för sina anställda –> arbetslöshet –> detta ökar statens utgifter och hushållen och företag kan inte betala lika mycket i skatt. När hushållen inte konsumerar lika mycket och dessutom får dålig lön måste ta ut sina pengar från banken och slutar spara. Då förlorar även kreditinstituten på detta.