Det finns många olika saker som man skulle kunna säga var orsaken till dagens finanskris. Vardagligen så möts vi i media av olika teorier om vad som ligger bakom detta ekonomiska trauma i hela världen. Alla menar olika och det finns egentligen inte någon som kan komma med ett riktigt svar. Det spekuleras och det spekuleras om vad som faktiskt är den främsta orsaken. Jag menar bestämt att de främsta orsakerna till finanskrisen finns i de ekonomisk-politiska besluten.

Det är inte så att jag bara sitter här och hittar på detta. Självklart finns det tydliga bevis på att det är här som finanskrisen i grund och botten har sin början. Den stora boven i dramat, som skulle kunna göras till ett dygns lång film om, är Bill Clinton. Han tillträdde som president i USA år 1993. En av Clintons stora mål var att alla skunna få möjligheten att äga sitt egna hus, det skulle egentligen inte spela någon roll hur fattig man var under denna tid.

Enligt ett av Roberts inlägg så sänktes räntan i början av 2000-talet från 5.75% till 0.75%. Detta som en konsekvens av Clintons planer för sina medmänniskor i hans styre, USA. Hans positiva hopp inför framtiden blev dock inte riktigt som det var tänkte. Det hela utbröt istället till ett gigantiskt problem. Precis som jag nämnt i ett tidigare inlägg så började folk låna som om banken var något sorts ekonomsikt bibliotek, alla ville köpa sina drömhus, och belånade även dessa ytterligare för att kunna betala för sina barns college studier och andra dyra inköp. Hela problemet ligger egentligen i att marknaden i USA inte är reglerad och att det därför inte finns några på den ekonomiska marknaden. Banker kunde låna ut pengar till vem som helst till vilken ränta som helst.

Självklart var detta en enorm ”boost” för den amerikanska ekonomin när den privata konsumtionen och delvis investeringarna bara sköt i höjden och stimulerade därmed USAs BNP. Detta leder oss dock till problemet till värför det blev som det blev. Nästan alla kan ju räkna ut att lånar man pengar till en fattig person så kommer denna ha väldigt svårt att betala tillbaka dessa pengar längre fram i tiden. Precis som jag och Robert har diskuterat om i ett inlägg  så blev det så att i och med att bubblan sprack, så sjönk efterfrågan och därmed också priserna på bostäderna. Detta ledde till att när folk väl sålde sina hus så fick de inte alls lika mycket pengar som de köpt dessa för och kunde därmed inte betala tillbaka lånen. Bankerna konfiskerade otaliga hus men eftersom dessa inte var värda lika mycket längre så hade man förlorat otroligt stora summor pengar. Detta ledde i sin tur till att det innan hyffsat välfungerande ekonomiska kretsloppet helt hade gått i krasch.

Som jag nämnt i ett tidigare inlägg så har något liknande även skett i Tyskland under de senaste åren. Men där har man istället beviljat folk som ”bara” hade tillfälliga betalningssvårigheter lån med förmåner. Dessa låntagare har fått betalat mycket lägre ränta eller inte någon ränta alls, ränteeftergift Detta har även det sin grund i att inte heller den Tyska ekonomiska marknaden är reglerad. Vilket har lett till att summan av oreglerade fordringar samt fordringar med ränteanstånd och ränteeftergift har blivit enorm. I Tyskland så har bankerna sammanlagda 800 miljarder euro. Självklart får då den Tyska staten lida för sitt beslut om att ha en oreglerad marknad och de kan inte heller försätta dessa banker i konkurs då det skulle få alldeles för dystra konsekvenser för den tyska ekonomin.

Det finns många olika orsaker till varför den ekonomisk situationen ser ut som den gör idag över hela världen. Men en sak kan vi vara ganska säkra på. Hade inte den amerikanska marknaden varit oreglerad och hade inte alla dessa icke-kreditvärdiga låntagare beviljats de lån som de fick, så hade situationen förmodligen inte varit i närheten av vad den är idag. För enligt mig så ligger det absolut främsta orsakerna till dagens finanskris i de ekonomisk politiska besluten.

Tänk på detta när du läser alla olika artiklar om orsaker till finaskrisen!