Klassisk lösning

Den klassiska lösningen då.. Vad innebär den?

Den klassiska lösningen säger..
Den klassiska lösningen säger att vi ska låta marknaden sköta sig själv. Man låter arbetslösheten komma och tror att det blir lönesänkningar. När det blir så kommer företag börja anställa igen, med lägre löner och om någon sektor säger upp folk, finns det jobb åt dem någon annanstans.  Det här är marknadens sätt att sköta omvandlingen. Lösningen säger att allting har sin tid, det ska ”få läka ut” och tex konsumtion kommer stiga igen.

Riksbanken sköter penningpolitiken
I Sverige har Riksbanken som uppgift att sköta om penningpolitiken. De ska hålla värdet på inflationen på ca. 2 % för att det anses hälsosamt för vårt lands ekonomi. Om inflationen ligger på 2 % är förutsättningarna skapliga för att ekonomin ska klara sig på egen hand.

Inslag från den keynesianska lösningen
Men eftersom det har gått så långt i finanskrisen nu har många ändå tagit till den keynesianska lösningen. Finanspolitiken ger stöd, styr investeringar och skattar. Till och med USA, som brukar vara minst förtjusta i att spendera offentliga $ har gjort detta och gått in med stöd från staten till olika banker.

I praktiken
I praktiken måste vi nästan alltid ta till med politiska lösningar. När arbetslösheten kom så plötsligt, som den gjorde i denna finanskris, ropar människor och medier på politikers hjälp. Och politikerna är alltför kära i sina jobb och vill sita kvar. Därför avviker de från den klassiska läran och lägger in stöd etc. För om de låter arbetslösheten fortsätta stiga så kommer de inte bli omvalda i nästa val. (Lövenheim, Clas, Revisor)

En lösning?
Är denna lära en lösning som kommer få världen, eller snarare Tyskland ur denna ekonomiska kris? Någon gång kommer efterfrågan att öka igen, folk börjar konsumera, tillverkningen ökar och arbetslösheten minskar. (Alexanderson, Kristina, Samhällsanteckningar)

Konsekvenser av finanskrisen på global nivå

Finanskrisen har påverkat oss alla, på alla nivåer. Vi är inne i en lågkonjunktur och med detta kom högre arbetslöshet, låg efterfrågan och minskad export. (Gleerups, reflex, samhällskunskap för gymnasieskolan)
Globalt sett, har många banker världen över gått i konkurs, krisen har lett till börsfall och människor som sparar pengar på banker vrider sig av oro för vad som ska hända deras pengar. (Europaparlamentet)

Så, en liten sammanfattning vad som hänt på global nivå:

- Hög arbetslöshet i många länder världen över

• Banker i konkurs, främst i USA
• Folk blir varslade, ex VOLVO i Sverige
• Fler hemlösa, många i USA(Sveriges Radio)
• Bostadspriserna faller, kan vi se i Sverige(DN.se)
• BNP minskar, världen över. Detta kan vi se och tolka i det ekonomiska kretsloppet eller i BNP-ekvationen!
• Budgetunderskott kan öka, om länderna förbrukar mer pengar än vad de får in på tex. export(som minskar)
• Börsfall

Eftersom världens länder styrs av den amerikanska ekonomin, har den påverkat oss alla och alla länder får bita i det sura äpplet och ta konsekvenserna.

En finanskris” lösning utlöste en annan

Det är ganska komiskt att se hur statens lösning till en ekonomisk kris är kanske den största utlösande faktorn för den nuvarande, ännu större finanskrisen, och hur de nu använder sig av samma metod. Jaja, nu ska jag inte hålla er nyfikna alltför länge utan istället berätta vad jag talar om.

Den ekonomiska krisen mildras med sänkt ränta
I början av 2000-talet drabbades vi av en lågkonjuktur. De folkvalda i USA  sänkte år 2002 den amerikanska räntan från 5.75% till 0.75% för att råda bot på den aktuella lågkonjukturen(länk). ”Priset på pengar” blev billigare för både banker och privatpersoner och det naturliga blev att fler tog lån, bland annat de riskfyllda subprimelån var väldigt populära att låna för att förverkliga sina husköp.

Bakslaget   
Efter de otaliga lånen höjdes räntan lite hela tiden för att 2006 hamna på 6.25%. Lånen blev dyrare = färre lånade = bostadsmarknaden svalnade av = bostadspriserna sjönk. Detta var startskottet till krisens framtida, mörka, groteska marianergravsliknande djup. Läs mitt inlägg om subprimelån för att förstå varför.

Har de folkvalda lärt sig en läxa?
Det mest intressanta är då hur de folkvalda har valt att lösa problemet denna gång. Har de kanske någon ny, intressant lösning? eller kanske en annan gammal beprövad metod? nej och återigen nej. Deras förkärlek till den keynesianska makroekonomin verkar hålla i sig.  I faktum till den grad att de tar sin gamla lösning till en annan dimension: De använder sig av ZIRP , m.a.o. nollprocentsränta.

Må detta var en kortsiktig lösning? JA. Men frågan är: vad blir konsekvensen av lösningen? Historien har lärt oss att denna metod är inget annat än riskabel, och denna gång har vi använt oss av den till det yttersta. Ska vi likt fenixen resa oss ur askan och få igång ekonomin igen? Eller kommer bankerna en efter en falla likt dominobrickor medan omvärlden häpet tittar på samtidigt som den förskräckt skiter sig i brallan på tanken om framtidens dystra utsikt?

Jag har ingen aning vilket utfallet blir. Det ända jag hoppas på är att någon sitter på en bättre lösning till nästa gång om det blir det senare.

Den ekonomiska krisen –robert pawlak

En ekonomisk kris är när pengaflödet minskar i ett land under en längre tid. Människor har slutat konsumera av olika anledningar, subprime lån (se länk, nicoles inlägg), överkonsumtion(krals powerpoint), misstro för bankväsendet och ifrågasättnign av penningpolitiken. En minskad konsumtion leder till mindre arbeten och att folket har gemensamt en mindre köpkraft som gör att företag inte investerar och allt blir bara en ond cirkel. ( Iner+(Exner-IM) Cner+ gner=Yner ) se fredriks inlägg)
Den nutida ekonomiska krisen härjar över hela världen idag och även i Tyskland. Tyskland har drabbats på flera olika ställen på men främst med att utomstående länder inte vill köpa deras varor.
Tyskland är Europas största exportland och därför även väldigt beroende av dess inkomster. Då andra länder är drabbade av den finansiella krisen har konsumtionen av varor minskat drastiskt.( C=ned) (se fredriks inlägg om BNP ekvationen eller kristinas powerpoint om ekonomi). Vi kan ta bilindustrin som exempel, där för övrigt var sjätte anställd i tyskalnd har någon anknytning till. De tillverkar tusentals bilar som är menade främst som exportvaror till andra länder. Men när andra länder inte konsumerar dessa varor får företag inga pengar och varorna lagras på lager. De efterfrågar mindre varor och tjänster än vad företagen har möjlighet att producera. Då efterfrågan styr utbudet och även prissättningen ser vi att dessa faktorer minskar. Detta leder till:

1.mindre arbete: när utbudet måste minskas efter den privata efterfrågan krävs det även mindre arbete. Överflödiga arbetare uppstår och för att företaget inte ska gå omkull är det ganska självklart att säga upp dem.

2. minskade investeringar: Då utbudet minskar är det inte längre nödvändigt för företaget att öka produktiviteten genom köpa in nya maskiner. Detta leder till att andra företag, som producerar dessa maskiner, går dåligt/omkull. Arbetare avskedas även här.

3.prissättning: Eftersom efterfrågan är liten kan ju inte priserna öka särskilt mycket, de kan t.o.m. hända att de minskar, så kallad deflation.(kolla mitt inlägg om lågk.)

Konklusion
En ökande arbetslöshet gör att det finns färre pengar att konsumera med i landet. Vad jag förstått av kapitlen “samhällets ekonomi” och “ekonomisk politik” i boken reflex så följer konjukturskurvan i princip storleken på pengaflödet, vilket leder till att konjukturscykeln står lågt i kurs. CASH IS helt enkelt KING

De små priskostnaderna gör att den totala bruttonationalproduktenökningen är liten och konjukturkurvan går neråt då det totala pengaflödet är litet.
Vad jag vill säga med det ovannämnda är att minskad konsumtion är den primära anledningen till varför en nationell ekonomi börjar att gå i kräftgång och ser ut som den ovannämnda ekvationen.(se vad ekvation betyder på bloggen). Tysklands ekonomi styrs väldigt mycket av efterfrågan påverkar utbud modellen(se kristinas  powerpoint). Det ekonomiska kretsloppet (se reflex) går åt pipan i Tyskland – folk är inte anställda, de konsumerar inte varor , företag anställer därför inte, de investerar inte i nya maskiner, folk betalar mindre lån, midnre krediter ges, betalning av skatter minskar, offentlig konsumtion minskar En negativ spiral Yner=Cner+Iner+Gner+(Exner-IMner)= BNP åt skogen!

Bilindustrin en stomme i den tyska ekonomin

Tysk ekonomi baseras på exporten
Tyskarna besitter den största ekonomin i Europa där exporten spelar en viktig roll, speciellt inom tillverkningsindustrin. Av de fem  företagen som omsatte mest pengar 2004 är tre av dem inom bilbranschen: Daimler AG, Volskwagen AG och BMW Group (wikipedia). Näringslivsminister Michael Glos har beräknat att vart sjätte jobb är kopplat till bilindustrin(länk).

Bilindustri extremt viktig
Om de tyska bil- företagen kommer att följa samma öde som SAAB eller GM håller på att råka ut för,alltså konkurs, innebär det att den starka tyska ekonomin kommer istället kunna liknas vid den lettiska.  Självklart vet den sittande regeringen med förbunskansler Angela Merkel i spetsen om det här, och för att råda bot på problemet måste de handla illa kvikt.

 Är hjälpen tillräcklig?
Den tyska regeringen i Berlin har lagt fram ett stimulanspaket på 12 miljarder euro för att ge ekonomin en skjuts och speciellt rädda jobben inom bilindustrin. Frågan är om detta är tillräckligt. Oppositionen samt några sittande politiker menar i alla fall att det inte är det.(länk)

Befrielse från fordonsskatten
En del av pengarna ska gå till att befria tyskarna ifrån fordonskatten under kommande två år för att få fart på användingen av bilar. Enligt mig en lika dum och kortsiktig lösning som skrotpremien som jag nämnt i tidigare inlägg.

Matthias Wissmann, president för bilindustriföreningen VDA, har kommit på en bättre lösning(länk1,länk2. Han vill att bilskatten ska baseras på koldioxidutsläppen och bilar med utsläpp under 110 eller 120g/km slipper skatt.  Enligt beräkningar kommer man kunna spara fler hundra euro om året på att byta bil och för dem med låga löner kommer det vara en “morot” att skaffa ny bil. Enligt mig är detta en mycket smart skatt i finanskrisens tider då det får konsumenter med lite pengar att ändå vilja konsumera. Då konsumtionen inte minskar behöver man inte varsla anställda vilket stabiliserar ekonomin. 

Som sagt ett mycket bra lagförslag ifrån Wissmann, inte undra på att hans ord väger tungt i Tyskland. Jag tycker Merkel och hennes koalitonsregering borde lyssna mer på honom innan dem kommer ut med mer förslag som skrotpremien och befrielse från fordonskatten, då kommer dem spara mycket tid på att få igång ekonomin.

Tack för mig

/Robert

Lågkonjuktur

Ekonomihaveri
Ekonomin i världen befinner sig för närvarande  i en djupt nedåtgående spiral; Jobben minskar, lönerna minskar, orderna minskar, offentlig/privat konsumtion minskar,  investeringar minskar, import/export minskar= BNP minskar. Ekvationen för BNP ger oss:  Cner+Gner+Iner+(EXner-IMner)=Yhiskligt mycket ner! 

Lågkonjuktur är ett annat namn för detta skeende och vi har hamnat  långt ner på denna konjukturcykel. Vi ligger i en så kallad recession, om inte till och med i en depression.

Orsaker till lågkonjuktur (Gleerups reflex-ekonomisk politk- sid. 348-350)
Enkelt förklarat är orsaken till denna händelse oftast till följd av att folket generellt sätt efterfrågor mindre varor och tjänster än vad företagen har möjlighet att producera.  Då efterfrågan styr utbudet och även prissättningen ser vi att dessa faktorer minskar. 

1.mindre arbete: när utbudet måste minskas efter den privata efterfrågan krävs det även mindre arbete.  Överflödiga arbetare uppstår och för att företaget inte ska gå omkull är det ganska självklart att säga upp dem.

2. minskade investeringar: Då utbudet minskar är det inte längre nödvändigt för företaget att öka produktiviteten genom köpa in nya maskiner. Detta leder till att andra företag, som producerar dessa maskiner, går dåligt/omkull. Arbetare avskedas även här.

3.prissättning: Eftersom efterfrågan är liten kan ju inte priserna öka särskilt mycket, de kan t.o.m. hända att de minskar, så kallad deflation.

Konklusion
En ökande arbetslöshet gör att det finns färre pengar att konsumera med i landet. Vad jag förstått av kapitlen ”samhällets ekonomi” och ”ekonomisk politik”  i boken reflex så följer konjukturskurvan i princip storleken på pengaflödet, vilket  leder till att konjukturscykeln står  lågt i kurs. CASH IS helt enkelt KING

De små priskostnaderna gör att den totala bruttonationalproduktenökningen är liten och konjukturkurvan går neråt då det totala pengaflödet är litet.

Vad jag vill säga med det ovannämnda är att minskad konsumtion är den primära anledningen till varför en nationell ekonomi börjar att gå i kräftgång och ser ut som den ovannämnda ekvationen.

Varför minskad konsumtion?
Vilka underliggande faktorer leder till att konsumtionen minskar då? Överkonsumtion, betalning av lån, dåliga framtidsutsikter och ifrågasättning av penningpolitiken är  några exempel, men mer om det senare.  Jag kommer även i mina framtida inlägg förklara för er de underliggande faktorerna för dagens finanskris. Denna gång ville jag endast förklara  den primära orsaken till en lågkonjuktur.

Syns vid nästa inlägg!

/Robert

Finanskrisen

Vad är egentligen finanskrisen och vad innebär den för vår världsekonomi?

Varje gång man börjar med en ny uppgift så blir man alltid så stissig av sig, man sitter vid sin dator och vet inte riktigt i vilken ände man ska börja. Men eftersom vi ska hålla på med finanskrisen så kan det ju vara på sin plats att alla är införstådda med vad finanskrisen egentligen är och jag vill därför börja slutet på denna studiedag med att defienera ordet finanskris.

Finanskris är en benämning på en depression på finansmarknaden i ett område, med en hastig minskning av värdet på tillgångarna i området och flera konkurser bland områdets banker och andra företag. En sådan kris yttrar sig i att efterfrågan på pengar är större än tillgången. Till en finanskris hör ofta ett föregående börsras till följd av spekulation eller att en ”bubbla” spricker, och de leder till en ekonomisk kris med arbetslöshet, fattigdom och sociala missförhållanden. Ofta inbegriper en finanskris en bankkris, men det kan också ta sig uttryck i en valutakris.

Så nu har vi fått lite insikt i vad en finanskris egentligen är. Hoppas det gjorde allting lite tydligare

Fredrik