Varför ”good bank/bad bank” lösningen

Good bank/bad bank lösningen som jag beskriver i mitt inlägg ”Tyskland inför bad banks” är bra eftersom den:

• låter bankernas ledning att fokusera på ”getting back to business” utan att de behöver vara oroade och distraherade av att ta hand om deras ”skräplån”.

-  skapar ett skyddsnät för personer som satt in pengar på banken.

- kan återigen skapa tillit för bankväsendet.

• hjälper att bryta upp vad som kan vara en katastrofal ”dödsspiral” i den globala ekonomin.

Tyskland inför ”bad banks”

Osäkra pengar
Enligt officiella beräkningar har de tyska bankerna mer än 2000miljarder kr i osäkra värdepapper – en svindlande summa. Enligt dagens DN artikel ”tyskland vill införa ”bad banks”" (finns tyvärr inte på dn.se) har den tyska regeringen beslutat att ge bankerna möjlighet att göra av sig med deras osäkra värdepapper.

Hur det fungerar
Detta går ut på att man låter bankerna föra över sina osäkra värdepapper till en enorm ekonomisk institution, en s.k. bad bank, och istället fyller man på med statliga värdepapper.

I gengäld ska staten få en viss avgift från bankerna i form av pengar, eller om det inte går ska de få aktier. Tanken med denna modell är att staten ska ta hand om dessa värdepapper och sedan försöka göra sig/sälja av dem övertid. (länk)

Modellen har använts förut
Denna goodbank/badbank modell där staten helt enkelt räddar bankerna ifrån deras dåliga affärer är inte något nytt påhitt, det är en gammal,beprövad och lyckosammetod. Om man kan sin ekonomiska historia vet man till exempel att denna metod användes flitigt i USA både under ”den stora depressionen” på 1930- talet och  under 1980-talet. Läs mer om detta i Peggy Burtons tal om ”Benchmarking & Restructuring Cliams Services”.

Varför denna lösning?
Varför det är värt att pröva denna metod återigen är för att banker idag ligger i ett liknande läge som bland annat Mellon bank of Pittsburgh gjorde på 80-talet. Enligt nytimes artikel ”good bank, bad bank; good plan, better plan” hade Mellon bank stora problem just med dåliga bolån. Det man gjorde då var att överföra alla dessa dåliga portföljer till en ”bad bank” som hette Grant Street National.

Staten var den som höll i transaktionen, men pengarna för att möjliggöra detta kom från privata investerare som såg en långsiktigt vinst i bolånen. Mellon bank blev återigen stabilt och Grant Street National fick 2005  också en lyckosam slutförd likvidation – med vinst.

 Som sagt tåls denna tidigare lyckosamma lösning vara värd att fundera över då vi idag sitter i nästan exakt samma problem.

Orsaker Globalnivå

Tyskland hade - som nämnt i tidigare inlägg  – en hyfsad ekonomi innan finanskrisen. Så varifrån kom problemen?
Tyskarna, som är ett av världens mest varuproducerande länder besitter  know how kunskap,  billig arbetskraft ( se ovanståenda länkade inlägg), bra maskiner (=bra produktivitet)  och kapital. Men utan någon kund är dessa aspekter inte viktiga, kunden är den som gör att företaget går runt.

Och vem är främst kunden till tysklands alla varor? Jo, USA och Frankrike, som i dagläge har milt sagt andra saker på huvudet än att köpa nya bilar från tyskarna. 

Det jag försöker förklara är att Tysklands finanskris bottnar på många håll av orsaker från utlandet. Detta då de är väldigt exportorienterade, som  kräver  att även att handelspartners ekonomiska läge är stabilt. Då läget i andra länder inte är stabilt drabbas den tyska ekonomin också av problem. Bilindustrin får inte sina bilar sålda, mindre arbete krävs, inga investeringar bla bla bla = lågkonjuktur. Se mina tidigare inlägg om lågkonjuktur och bilindustrin för mer information.  Utlandet handlar helt enkelt inte Tysklands varor i finanskrisens dagar. En Global orsak varför den tyska ekonomin går dåligt.

Orsaker Individnivå

Hej!  Tänkte förbereda mig för examinationsuppgiften på tisdag och skriva om orsaker till finanskrisen på : samhällsnivå, individnivå, gruppnivå och kanske globalnivå. Tänkte börja med individnivå.

Vad orsakade finanskrisen i Tyskland och USA på individnivå?
Den stora anledningen i USA är att folk – kreditvärdiga eller inte – belånade sig upp över öronen: De ville ha stora hus, fina bilar, och betala sina barns college; leva den amerikanska drömmen helt enkelt – på belånade pengar. Problemet kom när räntan på lånen ökade och folk inte hade råd längre att betala tillbaka.  läs vidare på mitt inlägg om subprimelånen. 

Tyskland, likt Sverige, hade en bra ekonomi innan finanskrisens begynnelse enligt statistik från OECD. Låg inflation, okej arbetslöshetsprocent,  BNP-ökning varje år (2006 + 2,7%) och man förutspådde en exportökning på 9% år 2007. Så de flesta orsakerna till Tysklands härjande kris har kommit utifrån. I synnerhet USA och Frankrike då de är deras viktigaste handelspartner enligt internationaltrade. 

Självklart finns det en del orsaker också som är till följd av den tyska individen:

Tyska låginkomsttagare väljer bort jobbet för bidrag 
I Tyskland måste man tjäna ganska mycket för att de ska löna sig att arbeta. Låginkomsttagare kan lika gärna gå på bidrag då de i princip får samma summa pengar i handen varje månad. Enligt Svenskt Näringsliv  gjordes en OECD - studie som visar att det i vissa fall  handlar om enstaka hundralappar.

Drivkraften att fortsätta med sitt/ ta ett arbete är därför liten i Tyskland – vilket leder till att istället för att bidra med någonting för landet så lever många istället som parasiter  som hela tiden slukar skttebetlarnas pengar på grund av den förmånliga politiken. Den totala köpkraften minskar till följd av detta som i sin tur förvärrar krisen. Det ska vara förmånligt att arbeta, annars är det väl ingen idé?

Tyskarnas löner minskar jämfört med KPI= mindre konsumtion.
Tyskarnas löner har ökat marginellt det senaste decenniet,  men samtidigt har konsumentprisindex fortsatt att öka ”normalt”( se OECDs statistik).  Detta gör möjligtvis de tyska företagen handelskraftiga på den internationella marknaden men den inhemska konsumtionen minskar hela tiden då folk känner lika mycket pengar men varor blir dyrare.

Kan ses mer/också som en samhällsnivåorsak då det är den tyska staten/facken som tillåter de stagnerande lönerna som försämrar konsumtionen. Från individnivå såg jag att orsaken till krisen är att folk konsumerar mindre vilket leder till finanskrisen, varför konsumtionen minskar finns det också en annan orsak bakom, i detta fall möjligtvis facken. 

Detta problem kan till exempel jämföras med subprimelån-problemet. Individen lånar för mycket högrisklån som är en orsak till varför det gick dåligt, men man kan också se problemet ifrån att staten tillåter dessa lån och på så sätt ge dem skulden. Det finns olika infallsvinklar i varje problem. 

tack för mig för idag! Nu har jag bara 1000sidor matte, personligt brev för jobb, historiaarbete och franska kvar att göra. KUL!

Bolånekrisen

Tittat mig själv i spegeln och samlat mod

Har nu tagit mig samman efter det abrupta avbrottet i min bloggsöndag. Jag tänkte ta mig an bolånekrisen och se vad den har skapat för problem. Jag har länge försökt titta på orsaker i vad som kan ha hänt i Tyskland men inte hittat något svar på mina frågor. Istället bestämde jag mig för att rikta in mig på finanskrisens moder, USA. Något som har varit väldigt uppblåssat i medierna de senaste året har varit just bolånekrisen i USA, men jag har aldrig riktigt förstått vad det inneburit för USAs inhemska ekonomi och även för världsekonomin.

Detta eviga sökande

När jag sökte runt på internet så hittade jag en mycket intressant artikel skriven av Patrick Gallagher på Sourze. Där har Gallagher sammanfattat en artikel från New York Times och försökt få oss dödliga att förstå lite mer om bolånekrisen i USA. Gallagher menar bestämt att den fastighetsmäklare som uttalade sig i SVTs aktuellt om att de konkursdrabbade bolåneinstituten i USA inte borde oroa oss Svenskar utan att vi istället borde titta på att bankerna beviljat lån till folk som egentligen inte hade möjligheten att betala tillbaka dem.

De två stora frågorna

Gallagher menar i sin artikel att de två största frågorna är ”hur världsekonomin skulle påverkas om bolåneinstituten, som håller hälften av USA:s hemlån, går under. Den andra är vad händer med dollarn när den amerikanska staten tillför s.k. likviditet till de hotade instituten.” Svaret på den första frågan är enligt Gallagher enkelt, det skulle helt enkelt leda till en världsekonomisk kollaps. Tittar man på den andra frågan så kan de enligt honom bli lite krångligare. Han påstår att ” ett färskt exempel på den amerikanska statens ingrepp i dess annars så ”fria” finansmarknad kom redan tidigare i år. Då räddades en stor amerikansk finansbank från konkurs av en av sina konkurrenter, fast först när USA:s centralbank hade garanterat likviditeten för att genomföra köpet. Så funkar nämligen amerikansk kapitalism. Bankerna ägs av privata aktieägare som skördar vinsten. Men när bankernas förluster riskerar dra ner hela ekonomin i finansmarknadens svarta hål, täcks förlusten av skattebetalarna. Nu ska skattebetalarna satsa 300 miljarder dollar för att rädda aktiekursen på de två bolåneinstitutionerna”

Fredrik Englund