Osäkra pengar
Enligt officiella beräkningar har de tyska bankerna mer än 2000miljarder kr i osäkra värdepapper – en svindlande summa. Enligt dagens DN artikel ”tyskland vill införa ”bad banks”" (finns tyvärr inte på dn.se) har den tyska regeringen beslutat att ge bankerna möjlighet att göra av sig med deras osäkra värdepapper.
Hur det fungerar
Detta går ut på att man låter bankerna föra över sina osäkra värdepapper till en enorm ekonomisk institution, en s.k. bad bank, och istället fyller man på med statliga värdepapper.
I gengäld ska staten få en viss avgift från bankerna i form av pengar, eller om det inte går ska de få aktier. Tanken med denna modell är att staten ska ta hand om dessa värdepapper och sedan försöka göra sig/sälja av dem övertid. (länk)
Modellen har använts förut
Denna goodbank/badbank modell där staten helt enkelt räddar bankerna ifrån deras dåliga affärer är inte något nytt påhitt, det är en gammal,beprövad och lyckosammetod. Om man kan sin ekonomiska historia vet man till exempel att denna metod användes flitigt i USA både under ”den stora depressionen” på 1930- talet och under 1980-talet. Läs mer om detta i Peggy Burtons tal om ”Benchmarking & Restructuring Cliams Services”.
Varför denna lösning?
Varför det är värt att pröva denna metod återigen är för att banker idag ligger i ett liknande läge som bland annat Mellon bank of Pittsburgh gjorde på 80-talet. Enligt nytimes artikel ”good bank, bad bank; good plan, better plan” hade Mellon bank stora problem just med dåliga bolån. Det man gjorde då var att överföra alla dessa dåliga portföljer till en ”bad bank” som hette Grant Street National.
Staten var den som höll i transaktionen, men pengarna för att möjliggöra detta kom från privata investerare som såg en långsiktigt vinst i bolånen. Mellon bank blev återigen stabilt och Grant Street National fick 2005 också en lyckosam slutförd likvidation – med vinst.
Som sagt tåls denna tidigare lyckosamma lösning vara värd att fundera över då vi idag sitter i nästan exakt samma problem.
