Konsekvenser av finanskrisen på global nivå

Finanskrisen har påverkat oss alla, på alla nivåer. Vi är inne i en lågkonjunktur och med detta kom högre arbetslöshet, låg efterfrågan och minskad export. (Gleerups, reflex, samhällskunskap för gymnasieskolan)
Globalt sett, har många banker världen över gått i konkurs, krisen har lett till börsfall och människor som sparar pengar på banker vrider sig av oro för vad som ska hända deras pengar. (Europaparlamentet)

Så, en liten sammanfattning vad som hänt på global nivå:

- Hög arbetslöshet i många länder världen över

• Banker i konkurs, främst i USA
• Folk blir varslade, ex VOLVO i Sverige
• Fler hemlösa, många i USA(Sveriges Radio)
• Bostadspriserna faller, kan vi se i Sverige(DN.se)
• BNP minskar, världen över. Detta kan vi se och tolka i det ekonomiska kretsloppet eller i BNP-ekvationen!
• Budgetunderskott kan öka, om länderna förbrukar mer pengar än vad de får in på tex. export(som minskar)
• Börsfall

Eftersom världens länder styrs av den amerikanska ekonomin, har den påverkat oss alla och alla länder får bita i det sura äpplet och ta konsekvenserna.

Bolånekrisen

Tittat mig själv i spegeln och samlat mod

Har nu tagit mig samman efter det abrupta avbrottet i min bloggsöndag. Jag tänkte ta mig an bolånekrisen och se vad den har skapat för problem. Jag har länge försökt titta på orsaker i vad som kan ha hänt i Tyskland men inte hittat något svar på mina frågor. Istället bestämde jag mig för att rikta in mig på finanskrisens moder, USA. Något som har varit väldigt uppblåssat i medierna de senaste året har varit just bolånekrisen i USA, men jag har aldrig riktigt förstått vad det inneburit för USAs inhemska ekonomi och även för världsekonomin.

Detta eviga sökande

När jag sökte runt på internet så hittade jag en mycket intressant artikel skriven av Patrick Gallagher på Sourze. Där har Gallagher sammanfattat en artikel från New York Times och försökt få oss dödliga att förstå lite mer om bolånekrisen i USA. Gallagher menar bestämt att den fastighetsmäklare som uttalade sig i SVTs aktuellt om att de konkursdrabbade bolåneinstituten i USA inte borde oroa oss Svenskar utan att vi istället borde titta på att bankerna beviljat lån till folk som egentligen inte hade möjligheten att betala tillbaka dem.

De två stora frågorna

Gallagher menar i sin artikel att de två största frågorna är ”hur världsekonomin skulle påverkas om bolåneinstituten, som håller hälften av USA:s hemlån, går under. Den andra är vad händer med dollarn när den amerikanska staten tillför s.k. likviditet till de hotade instituten.” Svaret på den första frågan är enligt Gallagher enkelt, det skulle helt enkelt leda till en världsekonomisk kollaps. Tittar man på den andra frågan så kan de enligt honom bli lite krångligare. Han påstår att ” ett färskt exempel på den amerikanska statens ingrepp i dess annars så ”fria” finansmarknad kom redan tidigare i år. Då räddades en stor amerikansk finansbank från konkurs av en av sina konkurrenter, fast först när USA:s centralbank hade garanterat likviditeten för att genomföra köpet. Så funkar nämligen amerikansk kapitalism. Bankerna ägs av privata aktieägare som skördar vinsten. Men när bankernas förluster riskerar dra ner hela ekonomin i finansmarknadens svarta hål, täcks förlusten av skattebetalarna. Nu ska skattebetalarna satsa 300 miljarder dollar för att rädda aktiekursen på de två bolåneinstitutionerna”

Fredrik Englund

Tysklands kamp mot ekonomin II

Det tidigare inlägget beskrev läget i Tyskland under hösten 2008. Sedan dess har det blivit värre, mycket värre.

Tysklands ekonomi krymper
Redan i år, 2009, ligger de 6 % minus. Denna låga siffra kommer även påverka Sverige, som har Tyskland som kär handelspartner. Dessutom ser ekonomin ut att minska ytterligare, med hela 0,5% nästa år. Igår satt regeringen i Tyskland, i krissamtal och det kom fram att facken vill se ett stor konjunkturpaket som regeringen säger nej till. Regeringen tycker å andra sidan att det är värt att hjälpa till med permittering. Permittering har förhindrat massuppsägningar, vilket leder till jämn sysselsättning. Ekonomerna tror dock att arbetslösheten ändå kommer att öka, redan upp mot 5 miljoner arbetslösas förväntas i slutet av nästa år. (Sveriges Radio)

Tvingas öka sina lån
Den tyska staten kommer även att tvingas öka sina lån så att de inte längre uppfyller EU:s råd om ”sunda statsfinanser”.

Vad finanskrisen innebär för världsekonomin

Jo, vad har då denna kris inneburit och fortfarande innebär för världsekonomin?
Som ni vet är USA den enda stormakten i världen och vi berörs av dess ekonomi.
När oron och obalansen spred sig på den amerikanska bostadsmarknaden påverkade dettta hela världen. Bolåneinstituten i USA hade nämligen sålt vidare fodringar av subprimelånen i form av värdepapper till banker och andra företag, även utanför USA. De köpte dessa värdepapper i hopp om att kunna tjäna på det i framtiden. Och så var ”sjukdomen” igång och spred sig. (DN, Hans Rosén)

Subprimelån
Det var under högkonjukturen i USA som företagen gick med högvisnt och började då låna ut mer pengar, i hopp om att tjäna ännu mer. Kreditinstituten vände sig till ”vanliga”, ganska fattiga medborgare för att dessa skulle låna till husköp. De lovades fördelaktiga villkor. Men för att sedan se sanningen i vitögat fungerande inte detta. Dessa lån har kommit att kallas subprimelån och är en bov i dramat.

”Köparna, som sett fram emot framtida vinster, satt plötsligt istället med förluster. Raset på den amerikanska bostadsmarknaden var därför plågsamt kännbart i hela världsekonomin.” (DN, Hans Rosén)

Krasch i världsekonomin
Lågkonjunkturen medför lägre sysselsättning, lägre efterfrågan och lägre vinster. Konkurs var på många företag ett faktum. I Storbritannien förstatligade de tillochmed en bank för att rädda denna. I USA har Centralbanken gått in för att rädda banklåneinstitut.

Världen är beroende av USA
Världens länder är beroende av den amerikanska ekonomin. Finansoron och lågkonjunkturen drar med sig land efter land. I Sverige tex. har det blivit dyrare att ta lån. Dessutom är bostadsmarknaden här i Sverige inte på topp pga denna lågkonjunktur.(DN, Hans Rosén)